[:sv]SIBIRIEN
(Text och musik Vera Vinter)
Nånting stilla
nånting vackert
okänt och bekant
Under träden
utmed stranden
en len sten i min hand
Dina läppar
mot min nacke
ingenting som stör
Ljus blir mörker
tusen, tusen stjärnor utanför
kom, kom, kom, kom
Vi struntar i allt här
far bort nån annanstans
om fåglarna kan så kan väl vi
Vi struntar i allt här
far bort nån annanstans
om fåglarna kan så kan väl vi
Örnen landar
på en klippa i Sibiren
Där den byggt sitt bo en gång
dit kommer den igen
Tillbaks till början
innan rädslor satte oss i band
Under träden
utmed stranden
en len sten i min hand
kom, kom, kom, kom
Vi struntar i allt här
far bort nån annanstans
om fåglarna kan så kan väl vi
Vi struntar i allt här
far bort nån annanstans
om fåglarna kan så kan väl vi
så kan väl vi[:]